Villaägarnas riksorganisation har presenterat en undersökning som visar på stora geografiska skillnader när det gäller den totala elkostnaden i olika kommuner.

- Systemet med prisutjämning av elnätsavgiften mellan stad och landsbygd har inte blivit bra då det skapar orättvisor när bara vissa städer är med och bekostar den dyrare landsbygdsdistributionen, säger Anders Olsson, vice koncernchef E.ON Sverige.

- Vi  är därför positiva till den utredning som regeringen tillsatt. Däremot tror vi inte att förslaget om skatteväxling är lösningen på problemet, säger han.

Tanken med systemet att prisutjämna elavgifterna, är att det ska bli en rättvisare fördelning av kostnaderna mellan tätort och glesbygd. Det är dyrare att distribuera el när det är långt mellan kunderna än när man bor tätt samman i en stad. Kunder i städer subventionerar kunder i landsbygd.

Enligt Villaägarnas undersökning är E.ONs nät i Norrland bland det dyraste. Samtidigt är E.ONs nät i Stockholmsområdet bland det billigaste i landet.

- En av flera faktorer är att det är 181,5 meter mellan kunderna i vårt norra nät och 59 meter i vårt Stockholmsnät. Ändå är lönsamheten i de båda näten i stort sett densamma, säger Anders Olsson.

Samtidigt är det inte bara elnätsavgiften som är huvudorsaken till de stora prisskillnader som finns mellan olika kommuner. De norra länen i Sverige har 10 öre lägre energiskatt jämfört med resten av Sverige.

Det är t ex 5 000 kr högre årskostnad i E.ONs glesbygdsnät i Norrland jämfört med Örnsköldsviks tätort. Skillnaden utgörs av 2000 kr i nätavgiften, 2000 kr på lägre energiskatt i Örnsköldsvik och 1000 kr på den ökade moms som det medför för kunder i glesbygdsnätet.

- Villaägarnas undersökning är lovvärd, men tolkningen av jämförelserna blir ofta felaktig. Förutom skatt, moms och nätavgift, har Sveriges indelning i fyra elprisområden inneburit ytterligare en parameter att förhålla sig till i de geografiska jämförelserna, säger Anders Olsson.

- Det som är tråkigt är att det många gånger är elnätsbolagen som får klä skott för de skillnader som finns. Trots att det här handlar om en strikt reglerad och övervakad verksamhet, och där skatt och moms utgör en betydande del av kundens elkostnad, menar han.

För att få ned den totala elkostnaden för konsumenten föreslår Villaägarna en skatteväxling, det vill säga flytta skatt från elkonsument till elproducent. Ett förslag som Anders Olsson inte tror gynnar konsumenterna på sikt.

- Vill man uppnå lägre elpriser för konsument gäller det att sänka skatten, inte att omfördela den. Skatteväxling leder till att producenterna får minskade marginaler och därmed en högre tröskel för investeringar i ny elproduktion. Uteblivna investeringar leder till högre elpris, menar han.

- En producent är beredd att ta större risker om det finns goda marginaler från befintlig verksamhet, och belåningsgraden blir lägre på nyinvesteringar då en del av finansieringen kan ske med egna medel.

Elproducenterna betalar redan idag en skatt på produktionen. Förra året betalade E.ON en miljard kronor i effektskatt. Ytterligare skattepåslag leder till att investeringar görs i andra länder istället, länder som har mer stabila och långsiktiga spelregler för marknadens aktörer.

- Ja, så kan det bli. Ett bra exempel är kärnkraften, där E.ON valt att projektera en ny reaktor i Finland. Finland har ingen effektskatt på kärnkraft, medan skatten i Sverige skulle utgöra 20 procent av en total investering. I pengar rör det sig om 10 miljarder, förklarar Anders Olsson.

- Tyvärr anklagas vi ofta för att ta ut övervinster. Självklart sticker det ut när det handlar om miljardbelopp, men så är det i en kapitalintensiv bransch. Vår avkastning på sysselsatt kapital har de senaste åren understigit 10 procent, vilket är en lägre avkastning jämfört med många av de stora svenska industriföretagen, avslutar Anders Olsson.

För mer information kontakta:
Torbjörn Larsson, press officer E.ON Sverige, 070-637 32 77

FAKTA

• E.ON Sveriges vinst 2009 och 2010 landade på cirka 6 miljarder kr per år. Motsvarande period investerades 10 miljarder kr per år. Vinsten har alltså tryckts tillbaka direkt i investeringar, trots att det inneburit ett negativt kassaflöde. Avkastning på sysselsatt kapital har understigit 10 procent, vilket är en lägre avkastning jämfört med många av de stora svenska industriföretagen.
• Statistiska centralbyråns årliga rapport visade att energibranschen år 2010 satsade nära 39 miljarder kronor medan övrig industri i Sverige satsade dryga 55 miljarder. Energibranschens investeringar motsvarade alltså 70 procent av vad hela den övriga industrin satsade. Bilden av energin som draglok för svensk ekonomi blir därmed tydlig.
• E.ON investerar mellan åren 2007-2013 cirka 58 miljarder kr i klimatomställning, ny elproduktion och säkrare elleveranser. Det gör E.ON till en av de största privata investerarna i Sverige. Förra årets investeringar på nästan 10 miljarder kr överstiger kassaflödet från den operativa verksamheten. 

Pressmeddelandet skickades med Mynewsdesk